Kristin gästbloggar kring Miami och fågelbajs

Idag gästas denna blogg av min kära fru, Kristin (jag, d.v.s. Erik, tar alltså inget ansvar för innehållet i denna bloggpost):

Nu är jag i Miami! Pensionärerna och gaymänniskornas paradis! Ännu en typisk amerikansk stad med mycket glamorösa fasader och sunkiga bakgator.

Antingen är människorna superporriga med jättepumpade muskler och silikonbröst (t.o.m. skyltdockorna har jätte bröst, komiskt)
eller så ligger de i en hög i något gathörn med fågelbajs i håret. Ja, det är sant! Mitt på värsta flaschiga shoppinggatan finns en stor fågelpark med massa konstiga juldekorationer och mitt i detta spektakel ligger en uteliggare med långa dreddllocks som det bara hänger fågelbajs i. Jag fick kväljningar och sen var det naturligtvis så att denna man var tvungen att förfölja mig. Då vi sitter och fikar står han plötsligt utanför fönstret vilket inte gjorde att kaffet smakade bättre. Men utanför caféet hittade jag en stjärna, visst är det otroligt! Nu har jag hittat stjärnor både på Hawaii och i Miami, det är ett tecken men jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det!

Summa sumarum så får jag åter bekräftat att USA är landet antingen eller: ett borderlineland där allt är svart eller vitt.

Vi bor vid South Beach, runt hörnet finns en enormt vacker strand med vit sådan där lite mjuk finkornig sand som ändå går att jogga på. Längs hela stranden finns trevliga restauranger och caféer i art deco stil som Miami är känt för, fyrkantiga hus i vitt och knalliga färger.


Igår tog vi en tur söder ut till Key West som skulle vara speciellt, hur visste jag inte riktigt, trodde att jag skulle får se eldslukare och andra konstnärsmänniskor som håller till där...
Istället för eldslukare fick jag se tuppar
tårtor
och söta hus
Key West var verkligen värt ett besök och vi var ledsna över att inte kunna stanna längre...

Som jag länge själv vetat men som min man tills nu inte velat erkänna, har jag en stark intuition för vad som är fräscht eller ofräscht. Häromdagen beställde vi till frukost en skål med frukt och direkt då jag såg skålen sa jag "det där ser inte fräscht ut". E svarar då som vanligt "det där är det inget fel på". Jag tuggar motvilligt i mig en melonbit som smakar unket och då jag påpekar det för E börjar han ställa undersökande frågor såsom "på vilket sätt tycker du att det smakar konstigt". Förvånad över hans frågor försökete jag förklara. Triumferande tittar E på mig och lyfter fram en möglig vindruva som han hittat i fruktskålen och sedan undanhållit för mig!!! Jag blir mycket upprörd och tillkallar kyparen, visar vindruvan och får till svar "det är inte mögel det är fågelbajs!!" Jaha... Precis som det skulle göra saken bättre! Vad jag inte sa till kyparen men som jag i efterhand funderat på är hur det gick till när den där fågeln mitt framför mina ögon bajsade i min fruktskål och lyckades pricka en vindruva i botten av skålen...

Puss och kram,
Kristin